Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Bandypuls krönikör Peter Axman: "Bollnäs är något av ett rött skynke för Esplund"

+
Läs senare
/

"Nu börjar det hända grejer".
Så sade Bollnäs tränare Jocke Forslund efter lördagens förlust (2–4) borta mot Villa Lidköping.
Det var så han såg den matchen. Men alla delar nu inte den synen.

Och det är inte ovanligt när det gäller lag som i grundläget inte bjuder på en hejdundrande offensiv. Då dyker gärna en klassiker upp bland alla kommentarer; "har vi sett samma match, eller?".

Villas nygamle ledstjärna Johan Esplund såg mest bara tristess , och gav Giffarna en synnerligen syrlig passning; "Jobbiga och tråkiga att möta, håller mest i bollen och det kan inte vara så kul att titta på. Jag förstår varför de gör så få mål."

Till saken hör kanske att Bollnäs är något av ett rött skynke för Esplund. Minns beefen med unge Oskar Olsson under kvartsfinalserien mellan Västerås och Bollnäs förra säsongen.

I lördagens match var Esplund själv, en lirare med extraordinära offensiva kvaliteter, den stora skillnaden mellan lagen – inte minst med sina två snabba mål direkt i andra halvlek.

Det kan också vara lätt att kasta sten utan ett glashus i närheten. Johan Esplund spelar ju i ett av lagen designade för att ösa på framåt med bred offensiv front.

Den profilen, och det spelarmaterialet, har inte Bollnäs.

Visst har Esplunds kritik sina givna poänger, men den hade samtidigt varit mer befogad efter Giffarnas hemmamatcher mot Tillberga och Hammarby.

I den rätt jämna fajten mot Villa kunde Bollnäs ändå hota i en mer varierad offensiv, och skapade så pass många chanser som kan anses vara okej.

Läs mer: Här är Bollnästränarens syn på Villa-matchen

Jag tror inte det är så enkelt som att bara bestämma sig för att spela mer offensivt, och jag tvivlar på att Bollnäs kan bli ett lag som regelmässigt radar upp feta chanser.

Däremot tror jag – trots tre raka förluster och måltorka – att Giffarna är ett lag som kan nå långt till slut. Allt det här avgörs i ett slutspel, inte de första fyra omgångarna i grundserien.

Men det kommer då knappast att ske via målfester, det måste helt enkelt göras med hög(re) effektivitet. Och där blir hörnor ett viktigt vapen – särskilt med lagets bästa skyttar i backlinjen.

Ett lag som Bollnäs har inte råd att låta tolv hörnor (mot Hammarby) passera utan mål. Lördagens två mål på åtta försök ligger mer i fas med kravbilden.

Vad som sedan är "trist" går det ju att ha delade meningar om. Precis som kollega Leo Hägglund har jag svårt för "gnällspikar" som alltid vill ha sin bandy serverad med full front attack, till varje pris.

Ungefär som att titta på en actionrulle och kräva explosioner och biljakter var nionde minut för att bli tillfredställd. Själv föredrar jag en tät och spännande thriller med ovisst slut.

Dessutom tycker jag att den kravbild skaver, som säger att sporten prompt ska bjuda på ett underhållningsvärde (läs; en massa mål) bortom den ädla konsten att vinna matcher.

Om det vore helt sant, då borde ju uppvisningsmatcher av All Star-karaktär vara omåttligt skojiga och populära. Men i själva verkligheten är de ju bara, just det, obarmhärtigt trista.

Annons
Annons