Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bandypuls krönikör Tobias "Zocke" Johnsson efter superskrällen: "I går svek jag min tro"

/
  • Tobias

Strax före klockan 21.00 på onsdagskvällen påmindes vi om tjusningen med idrotten.
Det var då klyschorna som vi matats med från barnsben av engagerade och ibland naiva ungdomsledare slog in.
Bollen är rund. Det är inte över förrän domaren blåser. Och när den tjocka damen till slut sjöng hade David fällt Goliat.

Annons

Jag ska vara ärlig. Det finns få personer som tror lika mycket på sitt lag som jag gör. Oftast kanske naivt mycket. Men på något sätt hyser jag samma sorts känslor till föreningen som gett mig så mycket i mitt liv som jag kan känna till mina barn. Man tror alltid det bästa.

I går svek jag min tro när jag, ärligt, innan matchen pratade med SAIK-tränaren Anders Jakobsson och förklarade att detta var en av två matcher på hela säsongen där jag inte trodde på poäng (den andra är SAIK borta).

Vilken urusel förälder jag var.

LÄS MER: Tillbergas matchhjälte: "En glädjeström i hela kroppen"

Glädjen är givetvis stor i Västeråsleden och segern gav ett eko i Bandysverige. Det är en seriematch i omgång fyra, visst, men jag tror man måste sätta proportion på förutsättningarna för att förstå de glädjeyttringar som utspelades efter matchen. Då spelare låg i hög och 400 lät som 4 000 på läktaren.

I bandy vinner i princip alltid det bästa laget. Särskilt om det inte finns yttre omständigheter såsom regn, snö eller skador/sjukdomar. SAIK är en av giganterna inom svensk bandy med en ständig biljett till SM-finalen. Tillberga är den fula ankungen som försöker växa till sig till en svan. SAIK dräller av landslagsspelare eller killar som ligger på gränsen. Tillberga är ett gäng unga talanger toppat med tre-fyra rutinerade lirare. På tio försök har SAIK vunnit nio gånger, oftast med tvåsiffrigt, och endast en gång kryssat mot sina svartklädda kollegor.

LÄS MER: SAIK-tränarens hyllning till motståndaren

Förutsättningarna mellan föreningarna är monumentala. Den anfallstrio som SAIK ställde på benen igår hade ätit upp budgeten för hela Tillbergas spelartrupp. Det är med de ögonen man ska se på gårdagens knall. Det ska inte gå. Men idrotten har en fantastisk förmåga att trotsa givna mönster.

Om man i detalj ska peka på matchen är det flera saker man kan se effekterna av. Den första är den psykologiska aspekten. Ett SAIK fyllt av självförtroende fick en behaglig start med två mål innan kvarten spelad. Med 33 mål i ryggen på de tre senaste matcherna var det säkert en känsla av att "nu är det klart" som spred sig i laget. Med det följer ofta att man tummar på några procent i arbetet.

Sedan är jag övertygad om att de tolv elitserietränarna som inte var i ABB Arena i går sitter och granskar matchen på video i dag för att se hur hemmalaget löste defensiven mot Sveriges bästa offensiva lag. Rookietränaren Oskar Robertson var på det klara med att man var tvungen att försöka bryta Sandvikens mönster om man skulle ha minsta möjlighet att ta poäng.

LÄS MER: Sekunddramat som chockade bandy-Sverige

Medicinen blev ett samlat lag centralt i banan och att man sålde en spelare som låg 10-15 meter högre upp i banan. Uppgiften var enkel. Skär av droppen och tvinga SAIK att gå i fel lägen. Det lyckades synnerligen väl då en allt mer frustrerad Daniel Mossberg aldrig fick bollen utan glatt fick se Ted Haraldsson, Dennis Henriksen och Jocke Bergman slå avgörande passningar som aldrig nådde den fruktade trion längst fram. När sedan Erik Pettersson och Christoffer Edlund till slut tröttnade och gick djupt för att hämta boll hade den annars så välsmorda SAIK-motorn skurit totalt och den alltid lika ärlige och raka Anders Jakobsson blivit några gråa hårstrån rikare.

Sedan gjorde Tillberga så klart en riktigt bra offensiv insats. Anfört av en evigt ung Rinat Shamsutov växte hemmalaget under matchen. Jag tror inte folk förstår hur jävla bra han är. Med hans lugn och öppnande passningar fick Robin Andersson, Jimmy Jansson, Ivan Lebedev och Jesper Hermansson enorma ytor att operera på. När Rinat blir för ensam är Tillberga tämligen lättläst. När lagdelarna är i symbios och kompisarna utnyttjar den uppmärksamhet 42-åringen drar på sig blir man livsfarligt. Medan SAIK körde solo utnyttjade Tillberga gruppen. Med lite bättre effektivitet hade hemmalaget faktiskt kunnat göra tvåsiffrigt.

LÄS MER: Så gick det i onsdagens matcher

Vad kommer den här matchen betyda för sluttabellen? Förmodligen inte ett skit. Men den sände signaler om att elitserien 2015/2016 kommer att bli ett getingbo. Att Tillberga slår SAIK och att Kungälv slår VSK på bortaplan är inte bara sporadiskt roligt utan ett sundhetstecken för bandyn. Ingen vill se en film där man vet slutet. Få vill se en match där man redan innan vet resultatet.

Dramatiken i går var obetalbar. Hade hemmalaget sålt Losec i kiosken hade de förmodligen slagit omsättningsrekord när det ologiska blev logiskt. Lillebror gav storebror en smäll på käften. Idrott när den är som allra bäst.

Annons
Annons