Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Dans på Sävstaås lever än – 20 år efter släppet

/
  • Fredrik Lundberg och Peter Gren från Bollnäs spelar, tillsammans med utflyttade Jan Aspenfelt, i Dans på Sävstaås som blivit en klassisk entrélåt i bandy-Sverige.
  • Magnus Granberg skriker
  • 1995 släpptes Dans på Sävstaås. Skivan innehöll tre låtar.

Den onde, den gode, den tredje släppte Dans på Sävstaås 1995.
20 år senare är låten fortfarande klassikern som dånar när Bollnäs GIF gör matchentré.
– Det kommer väl någon lirare och sparkar oss av tronen snart, men då gör vi en ny, säger sångaren och gitarristen Peter Gren.

LÄS ÄVEN

De har bäst entrélåt i elitserien – Bandypuls betygsätter ALLA intron

 

Varit på bandy på Sävstaås något av de senaste 20 åren? Då har du inte missat entrélåten som blivit bandy-Sveriges kanske mest klassiska. Ända sedan bandet Den onde, den gode, den tredje släppte punkiga dängan Dans på Sävstaås år 1995 har låten varit den givna inträdeslåten för Bollnäs GIF.

– Jag hörde Motalas låt som var dansband och kände att ska sporten behöva skämmas år ut och år in? Då gjorde vi en kvalitetslåt i stället, säger sångaren och gitarristen Peter Gren, som spelar i låten tillsammans med Fredrik Lundberg (sång, bas) och Jan Aspenfelt (trummor).

Det började på en fest i en replokal i mitten av 1990-talet. Enligt Peter Gren var det en viss profil vid namn Magnus Granberg, som precis hade återvänt till Bollnäs efter en säsong i IFK Motala 1993/1994, som satte i gång hela karusellen.

– Granberg berättade att Bebop skulle göra en låt, men det gick inte för sig tyckte vi. Då gjorde vi en låt i stället. Bebop fick inte ens chansen, de insåg väl att vår låt är oslagbar, säger han.

Dans på Sävstaås skrevs på en kväll, sedan spelades låten in i en studio i Söderhamn. Peter Gren beskriver produktionen som "den lättaste processen genom alla tider".

– Vi tog det inte så allvarligt, men var ganska nöjda kan man säga. Vi spelade in lite covers, tryckte skivor och åkte upp med dem till bandyplanen, säger han.

Kunde ni föreställa er att låten skulle få ett sådant genomslag?

– Ja, självklart. Annars hade vi inte gjort den, säger Peter Gren och skrattar.

– Nä, men vi tyckte att låten blev bra. Sedan hörde man att föräldrar till våra vänner tyckte att den var så jäkla bra. Först då fattade vi väl. Det gick så fort att göra den och det kanske är en anledning till att den blev så bra.

I mitten av låten hörs en röst som skriker "Få fram bollen innan jag fryser fast". Det är Magnus Granberg – anfallsikonen som spelade i moderklubben Bollnäs, Motala, Edsbyn och Broberg under karriären – som tar ton.

– Det var väl typ så han åkte omkring. Det var hans jargong, så det var jäkligt passande. Men det var inte så att vi ringde in en bandystjärna, vi var ju polare allihop.

Att låten fortfarande spelas 20 år senare, vad säger du om det?

– Det tycker jag är helt rätt. Vad ska de annars spela? Nu börjar det ju komma yngre som har med sig låten från sin barndom, så den kanske blir kvar ett tag till. Det kommer väl någon lirare snart och sparkar oss av tronen, men då gör vi en ny, säger Peter Gren med ett skratt.

Håller låten än, tycker du?

– Den är nostalgi för mig. Jag blir fan glad när jag hör låten. Det är inte så att jag sitter och skäms som för mycket annat jag gjort.

I dag är Peter Gren verksam i banden Morgana Lefay, M.I.D., Ola & Potatisarna och Lady Die.

Bandy slutade han gå på för länge sedan – troligen efter säsongen 1998/1999.

– Det var nog när Granberg slutade i Bollnäs första svängen. För mig var det mer att kolla på sina polare än själva sporten.

Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons