Söndag 18 februari
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Forsell: "Mycket har förändrats"

/
  • Micke Forsell var världens bästa bandymålvakt på 1990-talet. Just i den här matchen, Hammarby–Boltic 1998, gick det dock inte så bra.
  • Micke Forsell när det begav sig – mer

När Micke Forsell lade sina tunna målvaktshandskar på hyllan kring millennieskiftet hände något i sporten.
– Det var i den vevan när man gick från den lilla till den stora bollen, säger den nu 49-årige Karlstadbon.

Annons

På 1990-talet spelade svenska målvakter med tunna skinnhandskar, medan ryssarna körde med så kallade "rysshandskar" – som liknar de som så gott som alla målvakter har i dag.

– Svamp, ryss eller vad man nu ska kalla dem. Vi körde också med sådana på träning för att spara fingrarna. Jag tillhörde den sista generationen som spelade med tunna handskar, tunt skinn med lite foder i. Det var inte alldeles smärtfritt när man fick bollen på fel sätt, säger Micke Forsell, som egentligen lade av efter säsongen 1998/1999, men spelade en match med Boltic mot Ljusdal på IP 2000.

När Micke Forsell slutade var det även i stort sett slutet för de tunna målvaktshandskarna.

– Det har förändrats mycket, det får man säga. Det hände i samma veva som när man gick från den lilla till den stora bollen, säger han.

– Det hände ganska dramatiskt, det var inte bara handskarna utan även andra byxor och benskydd. Målvakterna har blivit mer och mer hockeylika i sitt spelsätt, säger Micke Forsell, och benämner den nya stilen som "v-stil".

Micke Forsell och hans målvaktskollegor på 1980- och 1990-talet slängde sig mer i målet, och skötte sitt uppdrag mer spontant och på "uppstuds".

– Det väldigt sällan man ser en målvakt ligga som en rem uppe i krysset på en superträff i en match i dag, säger Micke Forsell, som ändå vill vara försiktig med att säga vilket stil som är mest framgångsrik.

– De släpper väl inte in fler bollar nu än förr i tiden, men de är mer bollmotare nu och vi var mer bollfångare kan man säga.

Sedan 1999 jobbar Micke Forsell i mediebranschen, nu är han affärsutvecklingschef på NWT. Och fingrarna, ja, de sitter kvar...

– De är helt okej, de flesta bollarna gick ju i mål, så jag klarade mig rätt bra, haha. Men det är lillfingrarna, en är stelopererad och den andra är halvt krokig, säger han.

I bandysporten har det blivit mycket snack om för stora målvaktshandskar den senaste tiden. Micke Forsell tror att det kan få sitt slut.

– Det räcker ju med att förbundet sätter ner foten. Det finns ju ett reglemente, och egentligen är det ju jätteenkelt. Plattan (på handsken) får inte vara mer än 22 centimeter bred och 25 centimeter hög. I hockey har de ju mätningar hela tiden, så bandydomarna kan väl få en pappfigur att mäta med då; "du är grön, du kan hoppa in", säger Micke Forsell.

Hur skulle du själv hävda dig iklädd dagens utrustning på en bandyträning?

– Jag tror det skulle funka ganska bra. Men jag skulle inte ha några ambitioner att kasta mig i krysset, och jag skulle ha jäkligt ont i morgon. Men jag skulle inte spela i v-stilen, utan på det gamla sättet. Det finns ju en ålderskoefficient att ta hänsyn till, och sedan har vi grejerna...

Hur är din kontakt med bandyn i dag?

– Det är inte mycket, mer än att jag har kontakt med de som bor här i stan, Ola Fredricson, Kjell Berglund och Marcus Bergwall. Jag har en son som spelar hockey i Färjestad och en dotter som spelar både handboll och fotboll.

Så du går inte och tittar på Boltic i allsvenskan?

– Nej, det gör jag faktiskt inte. Men däremot ser jag mycket bandy på TV, det är fortfarande en läcker sport.

I samband med SM-finalhelgen på Friends Arena i våras var Micke Forsell med och spelade legendarmatchen.

– Bara på morgonvärmningen så kände jag att "fy fasen vad kul det här är". Jag fattade då att jag la alla åren på just det här, säger Micke Forsell.

Om du får plocka det bästa du upplevde i karriären, vad blir det då?

– Oj... jäklar. Det blir ju en del att välja på. Men då säger jag SM-guldet 95. Jag hade varit med om att få stryk i två finaler, men sen vann vi mot Vetlanda, det var sjukt läckert. Fick jag välja ett år att leva om så skulle det bli 1995, Årets man, världsmästare, NWT:s guldmärke och vi köpte hus.

Annons