Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Het rivalitet mellan SAIK och VSK: "Det är tuppfäktning just nu"

/
  • SAIK och VSK har mötts i två raka SM-finaler, Västerås är regerande mästare.

Västerås har SM-bucklan, Sandviken vill ta tillbaka den.
Man får gå tillbaka till slutet på 1990-talet för att hitta en liknande rivalitet mellan svensk bandys två giganter.
– Det är tuppfäktning just nu, och de trissar varandra, säger förbundskaptenen Svenne Olsson.

Annons

VSK och SAIK möttes i tre raka SM-finaler i slutet på 90-talet: 1996, 1997 och 1998, under en tid då SAIK jagade stormakten Västerås. De senaste åren har läget varit tvärtom, där VSK lagt grunden i en stabil organisation och starkare ekonomi för att hämta ikapp Sandvikens försprång på isen.

När klubbarna nu mötts i de två senaste SM-finalerna är det fullt naturligt att snacket återigen handlar om en tredje raka mellan ettan (SAIK) och tvåan (VSK) i maratontabellen.

8 av 14 tränare på den årliga upptaktsträffen trodde att Västerås försvarar sitt SM-guld, 49 procent av elitseriespelarna tippar att SAIK tar tillbaka bucklan.

Under försäsongen har lagen mötts tre gånger. En oavgjord, och en vinst vardera.

– Det syntes tydligt både i Svenska cupen och World cup att det var oerhört viktigt att vinna, och det tycker jag är häftigt. De trissar varandra, säger Svenne Olsson.

Hur mycket tror du att de sneglar på varandra?

– Säkert en hel del. Men jag tror nog att Västerås koncentrerar sig på sitt spel, och Sandviken på sitt, och så mäter de krafterna.

VSK-tränaren Michael Carlsson och SAIK-kollegan Anders Jakobsson möttes i många hårda duster på Rocklunda, Jernvallen och Studenternas under sin tid som spelare. De upplevde hettan då, och säger båda två att det finns en betydande skillnad i dag.

– Det var betydligt fulare spel då, säger Michael Carlsson. Det var hårdare, nu för tiden har man inte råd att spela fult. Då kunde man gå in och spela hårt och vinna matcherna på det viset. Men nu är det så små marginaler att alla måste vara med på banan och bidra.

– Det var mycket fulare till och med, säger Jakobsson. Då fanns inte twitter, det fanns inte facebook och det gick inte att skicka meddelanden dygnet runt. Den där jäveln ska ha en smäll, det var mer så.

Han menar att det även fanns en stor skillnad på läktaren där den som skrek okvädingsord kunde gömma sig i mörkret eller den stora massan, till skillnad mot dagens mer upplysta, och sterila, hallmiljö.

Jakobsson säger att rivaliteten börjar närma sig 90-talsnivå, men att den ännu inte nått ända fram.

– Det går åt det hållet i alla fall, och jag har saknat det. Jag minns rivaliteten då som något positivt. Det var inte frågan om att vara elak egentligen, men det fanns en hatkärlek på isen och så var man ändå vänner efteråt. Med de flesta i alla fall, inte med alla.

– De matcherna har inte funnits riktigt, men nu börjar det bli smågrinigt och folk skäller på varandra och trycker till lite extra. Det tycker jag är bra, idrott för mig är känslor och matcherna mot Västerås skapar känslor, både på och vid sidan om isen.

Båda klubbarna tjänar på att ha en tydlig rival, även om det självklart finns andra lag i elitserien som kan utmana om ett SM-guld. Och bandyförbundets generalsekreterare Marcus Norman säger att det även gagnar bandyn i stort.

– Det behövs rivalitet och antagonister för att bygga upp intresset. Att två klubbar dominerar behöver inte vara ett svaghetstecken för elitserien, säger han och jämför med spanska La Lige och världseliten i tennis, där några få spelare länge dominerat sporten.

Annons
Annons