Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

KRÖNIKA: En kväll med målraketer – men framför allt en gammal svart S-märkt sopsäck

Jag vet att SAIK har tvingats ut ur Göransson Arena.
Men ingen muttrade.
I stället smattrade det – av applåder och mål.
4–1 mot IFK Vänersborg.

Annons

Det hade inte ens gått fyra minuter innan Christoffer Edlund gjorde 1–0 och det gammeldags dova dånet från applåder från vant- och handskbeklädda händer hördes.

Det där som minner om andra gamla goda bandykvällar.

Jag ska inte sitta här med toppluva, immiga glasögon och skriva utebandyns lov. Nejdå, jag vet sporten flyttat inomhus för gott för att överleva.

Men...

...DOM HADE MÅLRAKETER!!!

Då vet ni ännu mer vilken rätt underbar bandykväll det var i minusgrader, en is som tillät passningsspel och ett hemmalag som tog utmaningen av att möta ett dittills obesegrat lag – och naturligtvis...2 008 åskådare på världens nordligaste fotbolls-VM-arena.

Det tidiga ledningsmålet gav just SAIK en raketstart.

För sedan dröjde det bara dryga tio minuter innan Daniel Mossberg kunde göra 2–0 och SAIK kunde slå över till normaldrift där under stjärnorna. Det täpptes till i försvarsspelet och den svarta sopsäcken som fångade Lomanov, Ivanov och Hedqvist var lika svart som himlen.

Jag tyckte det var en njutning att se SAIK spela.

Och så där tidsmässigt perfekt tajmat så skickade SAIK:s ryske äss Alan Dzhusoev in 3–0 med ett distansskott i halvlekens andra tilläggsminut.

Rent sportsligt finns det ju ingenting att klaga på SAIK:s förmåga att uthärda spel för bar himmel.

4–1 borta mot Bollnäs.

6–1 borta mot Kalix.

4–1 hemma mot Vänersborg.

Inne som ute, så har SAIK imponerat sedan den där lite märkliga nollningen i premiären borta mot Villa Lidköping. Jag kanske låter som jag lyssnat för mycket på tränare, men jag blir faktiskt riktigt imponerad över SAIK-defensiven. Det är starkt, det är tryggt, det är fullt fokus i varenda spelminut.

Det var därför den andra halvleken såg ut som den gjorde. Och när inte IFK Vänersborg lyckades reducera och utmana, Nikita Ivanov hade den bästa chansen men Joel Othén gjorde en enhandsräddning, så var det bara för Christoffer Edlund att avsluta kvällen.

4–0 i 87:e minuten.

Först därefter kunde IFK Vänersborg spräcka SAIK:s och Othéns nolla. För sent och egentligen inte betydelsefullt.

...skrev jag att DOM HADE MÅLRAKETER???

4–1 betyder väl också att det finns några kvar till de andra utematcherna, den mot Vetlanda (25 nov), Broberg (2 dec), Hammarby (16 dec) och även Bollnäs (12 feb).

Den som spar den har, säger vi väl.

Annons
Annons