Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Muhrén och Bergwall om SM-finalen – och varandra: "Han har åkt runt på ett bananskal hela livet"

+
Läs senare
/

De är två av svensk bandys allra största genom tiderna.

På lördag möts Andreas Bergwall och Magnus Muhrén på en bandyis för sista (?) gången.

Men har de koll på hur många SM-finaler de spelat? Vad tycker de om varandra? Och vilka är deras bästa anekdoter ihop?

Bandypuls ställde giganterna mot varandra i en head-to-head inför SM-finalen på Tele2 Arena.

SM-finalen mellan Västerås SK och Villa Lidköping är inte bara en uppgörelse mellan landets två bästa lag. Det är också en duell mellan två av svensk bandys allra största spelare i historien.

På ena sidan: Demonmålvakten Andreas Bergwall med sex VM-guld, fyra SM-guld, närmare 200 landskamper och Årets man i svensk bandy 2010.

På andra sidan: Legendaren och tränaren Magnus Muhrén som blev spelare igen, med tre VM-guld, fem SM-guld, 82 landskamper och fyra Årets man-titlar på meritlistan.

Men vilken koll har de egentligen på varandra, legendarerna som båda är födda 1974? Vad tycker de om varandra som spelare? Och vilken betydelse har Västerås SK:s 34 SM-finaler och 19 guld mot Villa Lidköpings tre finaler och noll guld?

 

MAGNUS MUHRÉN

1. Minns du vilken SM-final i ordningen det är du spelar på lördag?

– Jag tror att det är nummer tio.

Rätt! Kommentar?

– Första tanken är att fan vad gammal jag är (skratt). Det var inte direkt meningen att det skulle bli en till final som spelare. Det är en bonus och tio finaler är ett tecken på att man varit bra själv, men framför allt att man spelat i bra lag genom åren.

2. Vet du hur många gånger du har mött Bergwall i final?

– Jag tror att det är tredje gången, faktiskt.

Rätt igen!

– Det är lite märkligt att vi inte stött på varandra i fler finaler kan jag tycka. Vi är lika gamla, har spelat mot varandra i alla år och han har spelat en hel drös finaler han också.

3. Vad säger du om Bergwall som bandyspelare?

– En fantastisk målvakt. Den bästa vi har haft någon gång, i alla fall som helhet. Micke Forsell var också en grym målvakt, men sett till hur länge Bergwall varit bra och vad han åstadkommit i landslaget så är han nummer ett. Lugn, stabil, lever mycket på sin placeringsförmåga och att läsa spelet.

4. Har du någon rolig anekdot från när ni spelat med eller mot varandra?

– Både han och jag blev uttagna till landslaget i samma veva när vi var runt 20. Första året vi var med skulle a-landslaget åka till Stockholm på studiebesök på ett bryggeri och sedan gå ut på kvällen. Jag och Bergwall var samtidigt uttagna till U21- eller U23-landslaget som skulle spela i Grängesberg, men vi var väl inte så sugna. Vi ville hellre åka med grabbarna till Stockholm och ha kul. Det slutade med att jag fick åka till Grängesberg och bli helt sönderslagen av Rysslands U23 medan Bergwall fick åka på studiebesök och fest i stället. Han har åkt runt på ett bananskal hela livet, i alla fall då (skratt).

5. Ur ett Villa-perspektiv: Vad betyder historien inför och under SM-finalen?

– Varje final har ett eget liv. Klart man har fördel av att ha rutin från att vinna, men samtidigt har jag varit med om att vinna med SAIK när de inte hade vunnit på 50 år. Om man är tillräckligt bra som förening och ger sig själv chansen många gånger så kommer man att vinna.

6. Ditt bästa finalminne?

– Min bästa final individuellt var 2002 när vi slog VSK (8–4). Jag gjorde tre mål på Bergwall med bruten tumme och var på toppen av min karriär. I slutminuterna på sista semifinalen fick jag ett slag av Jörgen Momkvist som slog av tummen på mig på ren djävulskap tror jag. Hela veckan gick åt att hitta ett specialskydd, jag klippte sönder handsken och tog sprutor på femton olika ställen före finalen och någon i paus. Det var en väldigt speciell match individuellt sett, det var även första året jag blev Årets man.

7. Och det värsta?

– Det finns inget som slår när vi mötte Edsbyn i final 2008 (6–11). Vi låg under med 6–0 efter 17 minuter, finalen var över efter en kvart. Det var en absurd upplevelse. En mardröm.

8. Varför vinner ni SM-guld på lördag?

– För det första är det Villas tur. Vi har gjort en otroligt bra säsong, men möter samtidigt ett väldigt bra VSK. Men när vi mötts tidigare under säsongen har vi känts starkare och det hoppas jag vi är på lördag också. Vi har fler matchvinnare i laget och fler spelare med större individuell skicklighet.

9. Slutar du efter SM-finalen?

– Ja. Jag har inga planer på att fortsätta spela, men samtidigt har jag lärt mig att man aldrig ska säga aldrig. Min målsättning är att vara kvar i Villa och med tanke på truppen vi har och det vi hoppas plocka in till nästa år så känns det som att min tid är förbi.

 

ANDREAS BERGWALL

1. Minns du vilken SM-final i ordningen det är du spelar på lördag?

– Jag tror att det blir nionde gången.

Rätt! Kunde du tro att du skulle spela nio SM-finaler när du började karriären?

– Nej, det är nog fler än jag kunde tro från början. Klubbytena har gjort att det blivit fler. Nu blir det fjärde finalen i sträck sedan jag kom hem från Ryssland (en med Hammarby, tre med VSK).

2. Vet du hur många gånger du har mött Muhrén i final?

– Då säger jag nog att det blir tredje.

Rätt igen!

– Det är faktiskt lite mindre än man kan tro om man tittar till storheten på SAIK och VSK genom åren. Det är lite konstigt när man tänker efter.

3. Vad säger du om Muhrén som bandyspelare?

– Han är en av de största som funnits i framför allt svensk bandy, men även bandyn i stort i världen. Hans meritlista är det få som kan mäta sig med. En väldigt lurig och bra bandyspelare på alla sätt och vis. Han har allt.

4. Har du någon rolig anekdot från när ni spelat med eller mot varandra?

– Jag tycker att det är skitkul, men han tycker nog inte att det är lika roligt (skratt). Det var VM i Kemorovo 2007. När det stod 15–5 eller något mot Norge kom han och skrek "Vill vi inte vinna VM-guld, eller?!" bara för att han inte fick skjuta en straff. Den skulle Välitalo (Daniel) skjuta som inte hade gjort mål. Alla andra tyckte att det var klart, men "Murren" undrade om vi inte ville ha det där VM-guldet. Jag förstår tanken, han ville skjuta in sig i matchsammanhang inför vad som skulle komma, men samtidigt är det lite kul. Vi andra satt och skrattade åt honom.

5. Ur ett VSK-perspektiv: Vad betyder historien inför och under SM-finalen?

– Jag tror den betyder mer inför med alla förberedelser. I själva matchsammanhanget har det inte lika stor betydelse, då handlar det mer om vad du har för rutin i truppen. Men nu har Villa fått in finalrutin med Muhrén, Esplund och så Andersson, Karlsson och Jesper (Eriksson). Jag pratar inte bara SM-finaler utan rutin på stora matcher överlag, den som vi och Sandviken har i väggarna. Kulturen att vinna är inte att förringa.

6. Ditt bästa finalminne?

– Med Hammarby på Friends Arena, då var det ändå 38 500 åskådare. Den finalen var väldigt speciell med inramning och tryck. Det är den häftigaste jag upplevt i bandyväg faktiskt. Jag tror att VSK-fansen förlåter mig, jag har spelat så länge så jag tror att VSK-fansen köper det. Var man på planen i den finalen vet man vad man pratar om.

7. Och det värsta?

– "Sudden"-förlusten med Hammarby mot Edsbyn (2007) var inte rolig. Jag har fortfarande inte sett en enda sekund från den finalen. Det var tufft.

8. Varför vinner ni SM-guld på lördag?

– För att jag tycker att vi har bredden i vår trupp för att avgöra på många håll. Vi har spelat på så mycket folk i år och känner igen oss i situationer hela tiden och det gör att vi vinner.

9. Slutar du efter SM-finalen?

– Jag säger nej på den frågan. Jag tycker fortfarande att det är kul att spela. Vi får se om VSK vill att jag fortsätter, vi ska ha en diskussion efter SM-finalen. Kommer vi överens om att jag ska fortsätta så blir det så till 99.9 procent.

Annons
Annons