Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Othén: "Det får man släppa helt"

/
  • Joel Othén har gjort två säsonger i Chabarovsk-klubben Neftyanik – och han kommer fullfölja med en tredje till hösten.

Joel Othén lär inte vakta det svenska målet i VM-finalen.
Men en hel massa erfarenheter från två säsonger i det väldiga landet i öst kan han dela med sig av.
– Det gäller att man släpper sina principer om att allt ska funka, säger 29-åringen som tidigare spelat tio säsonger i SAIK.

Trea, så kallad reserv på hemmaplan, har Joel Othén varit under flera VM-turneringar.

Men nu har 29-åringen med Skutskär som moderklubb hoppat upp ett snäpp på skalan – och är andremålvakt bakom Andreas Bergwall i den svenska VM-truppen. I gruppspelet fick han vakta målet mot Kazakstan, och även i kvarten mot Lettland – enkla svenska vinster med 9–4 respektive 14–2.

Men i lördagens final lär han med största sannolikhet förpassas till bänken igen.

– Det får vi väl se... Men Bergwall gjorde en fantastisk match senast (i semifinalen mot Finland), och är ju rutinerad. Men om det skulle bli att jag får stå så är jag redo, säger Joel Othén.

Men du har väl några år på dig att bli etta i landslaget?

– Jo, det är ju mitt stora mål, och att bli så bra som möjligt. Ett annat mål jag hade var att komma med i VM-truppen, jag har ju varit bakom Bergwall och Svensson (Anders) några VM tidigare.

Joel Othén lämnade SAIK efter finalförlusten mot Hammarby 2013. Han kom till en nybyggd bandyarena 800 mil hemifrån Gävle – den där VM nu spelas. Erofey har plats för 10 000 åskådare, en inte så tokig plats att spela ryska ligamatcher på.

Att leva i Ryssland kan ha sina svårigheter, i alla fall i början.

Det vet Joel Othén.

– Nu tycker jag väl att jag har kommit in i det på ett bra vis. Men det gäller att man släpper sina principer om att allt ska funka. Som det här med resor och mat på vissa tider och så, säger han.

Och även socialt:

– Det är lite speciellt hur man ska föra sig här. Det är en annan kultur i hur man pratar med folk, de äldre ska man tilltala på ett speciellt vis. Det är lite som i Sverige för 50 år sedan, säger Joel Othén.

Netfytanik gjorde en stark säsong. Laget vann både den ryska cupen och supercupen. Turneringar som bägge spelades i Chabarovsk.

– Under den första säsongen var det mer strul, men nu har de börjat få ordning, säger Joel Othén, som ändå valde att förlänga sitt avtal efter den första säsongen med två år direkt. Han är helt inställd på att fullfölja – men frågan är om han då blir ensam svensk i laget. Anders Spinnars spelar hemma i Bollnäs nästa säsong, och mycket tyder på att även Johan Östblom återfinns i elitserien.

– De har varit nöjda med svenskarna. Men nu har Anders ju valt att flytta hem, och Johan går väl också i de tankarna fast han inte skrivit på något än, säger Joel Othén.

Hoppas du på att det kommer någon annan svensk nästa säsong?

– Ja, så kan det ju bli. Men blir det inte så, så får det gå ändå.

Joel Othén stängdes av efter den tredje kvartsfinalen efter en duvning med Zorkijs storstjärna Maxim Ishkeldin. Laget tog sin ändå vidare till semifinal, där man rök mot Jenisej. Även i bronsmatchen blev det förlust för Joel Othéns lag, mot Bajkal.

– Neftyanik har verkligen stöttat mig i det här och försökt få ner tiden. Det var en ny, och speciell, situation att sitta på sidan, säger han.

Efter semester i Vancouver, Seattle och Hawaii efter VM och sedan en lägenhetsförsäljning hemma i Gävle i sommar räknar Joel Othén med att vara tillbaka i Chabarovsk kring månadsskiftet juli/augusti.

– Att kunna spela bandy på heltid är väldigt utvecklande, säger Joel Othén.

Men det finns saker i det ryska spelet som inte är så lätt.

– Hemma i Sverige kan jag ju prata mycket med försvararna när de ska täcka skott och när de ska släppa dem. Men det får man släppa helt här, det är ingen försvarsmässig struktur alls nästan, det kan komma lite vad som helst.

Lite som samhället, alltså?

– Haha, ja, det speglas väl även där...

Kan det inte vara frustrerande när sådant du vet funkar inte funkar?

– Jo, man blir ju lite trött. Men de försöker ju lyssna i alla fall, Anders (Spinnars) kunde jag ju prata med, och det var bättre den här säsongen. Lagmässigt har vi gjort en väldigt bra säsong, säger han.

Även resorna är ett kapitel för sig som bandyspelare i Chabarovsk-laget. Till närmsta bortamatch är det längre än vad hela landet Sverige är.

– Det är väl 300-350 mil till Irkutsk. Men oftast flyger vi långt, och betar av två eller tre matcher närmare hitåt. Men man blir ju mör liksom, man vet knappt om det är natt eller dag. Men man får hitta energi till de två timmarna när det är match, säger Joel Othén.

Under säsongen har han bott tillsammans med de två andra svenskarna i ett lägenhetshotell i staden. Nu har Joel Othén dock inget kvar där, och han kommer att få hjälp av klubben med nytt boende – beroende på hur det utvecklar sig med eventuella andra svenskar i laget i höst.

Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons