Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stisse Åberg: 3–11 – det var som att skickas tillbaka till den gamla onda VSK-tiden

Jag minns självklart fel, men just nu känns det som att ha skickats tillbaka till tidigt 90-talet.
Till den tid då, nästan, alla SAIK-matcher slutade med tvåsiffrigt-nånting-i-baken – och man som reporter smög ut från Rocklundaområdet lika mörbultad som SAIK.
Det blev 11–3 till VSK i den första SM-semifinalen.
Aj. Oj.
Det var väl ungefär allt som inte fick inträffa.

Annons

LÄS ÄVEN: SAIK:s plan havererade i Västerås: "De vill ha kaos – och fick det"

Och allt som inte fick inträffa inträffade just explosionsartat i ABB Arena, det där stål- och betongmonstret som Västerås SK numera härjar i.

Visst, SAIK hade 1–0 i matchen genom Linus Forslunds påpasslig mål på en retur på en Patrik Nilssonframstöt.

Så långt, så bra.

Men sedan bara small det – för 1–0 räckte inte. VSK är också ett bygge av stål- och betong och verkar efter seriesegern och 3–0 i matcher mot Vänersborg inte bry sig om nånting.

"Jaså, SAIK leder – än sen."

"Jaså, vi har en utvisad – än sen".

1–0 blev på tre virvlande tunga minuter när VSK pressade sig in i SAIK:s straffområde till 1–2, och sedan 1–3 också.

Och sedan small det direkt i den andra halvleken, när Jonas Nilsson gjorde två mål på tre minuter och så var det 1–5.

Och bara där, när VSK vilade på den vänstra skridskon i fyramålsledning fick SAIK vara med igen. Två reduceringsmål skulle dock ha varit fler – för där var SAIK:s sista chans i matchen.

Men i stället.

Pang-pang. För tredje gången för kvällen. Två mål på två minuter.

Plötsligt var det 7–3 och det var bara att sluta räkna.

Där fick ni nåt slags matchreferat också. Ett smärtsamt sådant.

För till slut bollade VSK med SAIK, i en sån där bandymatch som rann iväg som bara bandymatcher kan rinna iväg – och som det bara är att borsta av sig för SAIK.

LÄS ÄVEN: Bergwall har aldrig varit med om något liknande – men tonar samtidigt ner VSK-krossen

Jag har faktiskt ingen aning om hur SAIK ska kunna sätta stopp för VSK, som har sån skön tyngd och fart och bara älskar att pressa tillbaka sina motståndare och bara fylla på med ännu fler spelare.

VSK är så bra.

För bra?

Det märker vi snart.

Lika mycket som vi märker att det här är duellernas duell i svensk bandy, för VSK mot SAIK är alltid en SM-final för mig – oavsett vilken nivå de träffar på varandra i ett SM-slutspel.

I höstas hade vi en uppmärksammad annonskampanj för vår rätt häftiga satsning bandypuls.se som var så reklamsubtil att en enkel krönikör hade svårt att förstå poängen.

Det var kalsonger inblandade i alla fall – och ett sånt där par med märkningen bandypuls.se fick jag för några dagar sedan av företaget.

Jag vet inte riktigt varför jag berättar det här.

Men jag vet att jag satte på mig dom för att det skulle bringa tur på nåt sätt.

Det krävs dock tydligen mycket mera på söndag i returen.

Rustning?

Bandykalsonger av stål?

MISSA INTE: Höjdpunkterna när VSK gjorde tvåsiffrigt på SAIK

TV: "En kross och inget annat – men SAIK måste slå tillbaka direkt"

Annons
Annons