I bandy-Sveriges skugga. Det är namnet på en av flera artikelserier som börjar rulla ut på Bandypuls med start i dag. Dessa har vi, parallellt med de dagliga nyheterna, jobbat hårt med senaste månaderna för att sajten ska leva även under semestertider.

Själv reste jag till norraste bandynorr i slutet av maj. Tanken från början var faktiskt att Lidköping skulle få påhälsning, men likt en blixtsnabb Vetlanda-omställning med förre Villastjärnan Joakim Andersson som höghastighetståg blev det ändrade planer – på ett sätt mot en diametralt motsatt målgrupp.

För elitseriedominanten från "Lisch" får, av givna skäl, ständigt sina rubriker. Annat är det med bandyn i Norrbotten. Kalix stolta herrlag var två poäng från negativt kval i allsvenskan förra säsongen och har i dag långt upp till elitseriens glans. Vad värre är att bandyklubbarna längs Bottenvikens kuster (även Finland är drabbat) har försvunnit en efter en på senare år. Nyborgs SK, Karlsborgs BK och HaparandaTornio är bara några föreningar som mer eller mindre nyligen tvingats till nedläggning – och i dag finns bara ett magert Kalix kvar.

Så apropå tåg tog jag ett i natten för att träffa klubbrepresentanter, spelare och eldsjälar som på ett eller annat sätt bidragit till att sätta den nu hotade norrbandyn på kartan. Tre och ett halvt dygn senare var jag hemma med insamlade intervjuer för åtta längre reportage, inklusive ett par andra möten längs Norrlands kust – där bandyhallar, blomstrande ungdomssektioner och naturliga generationsväxlingar är allt annat än verklighet.

Låter det deppigt? Klart att läget är allvarligt, och i några intervjuer är det lätt att skönja en "vi och dom"-känsla gentemot övriga bandy-Sverige, men allt är inte nattsvart. I dagens premiärdel hintar Kalix "starke man" Henrik Eriksson om att en byggstart av en bandyhall kanske inte behöver vara mer än ett par år bort.

Av genomgående positiv art är reportaget om en för bandyn okänd klubb som faktiskt går emot den negativa trenden i Norrbotten. Ni ska också få minnas åren då HaparandaTornio charmade elitserien – och så blir det ett möte med en sann inspirationskälla som återvänt till isen efter fem år av totalt skademörker inom elitfotbollen. Där är några av uppslagen i serien som kommer att portioneras ut under hela juli månad.

Och det stannar så klart inte där.

Under juli och en bit in i augusti kommer vi ha nya delar till Där allt började – sommarserien som sjösattes redan i fjol och där mötena med elitserieprofiler i deras moderklubbsmiljöer visade sig bli en läsarsuccé. Det blir även reportage om spelare som försvann från rampljuset, några mer lättuggade fråga-svar-artiklar som passar utmärkt till solstolshänget – och så ställs alla "truppbyggare" i herrarnas elitserie mot väggen efter årets silly season (som inte var lika klar på damsidan när artikelserien producerades).

För min del återstår nu bara att önska alla bandyvänner en riktigt härlig sommar innan en ny Bandypuls-era startar i höst. Då är tv-sändningarna från Svenska cupen och elitserien tillbaka i vår regi efter flera år på andra håll.

Mina personliga slutord innan semesterdvalan får bli: Glöm inte att hela bandy-Sverige måste leva. Det vore tragiskt om Kalix drabbades av samma öde som grannföreningarna. Hälsingland som nordligaste klassikerregion där vår sport fortfarande spelas på hög nivå? Närmast total bandyskugga från Sveriges geografiska mittpunkt och norrut?

Det är inte så vi får världens vackraste idrott att växa.