Lördag 23 juni
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Brown på rätt väg efter mardrömstiden: "Har blivit många sömnlösa nätter"

/

Han hade precis startat om karriären efter en familjetragedi.
Då kom nästa smäll för Borlänge Bandys Kevin Brown.
I februari drabbades han av ett virus som ödelagt större delen av hans förberedelser inför vintern.
– Nu känner jag att jag har lärt mig av mina motgångar, säger 23-åringen.

Annons

Fram till år 2012 lekte bandylivet för Kevin Brown. Han var då med i det svenska P19-landslaget och hade varit en del av det Ljusdal som tagit klivet upp i Elitserien.

Känslan var att han var på väg mot det stora genombrottet. Då, i ett slag, vändes tillvaron upp och ned fullständigt.

– Mamma gick bort en månad innan seriepremiären och det blev en oerhört tuff säsong, berättar Brown.

– Det här med begravning mitt under säsongen och sådana saker... det är svårt att föreställa sig. Det blev tufft, men jag hängde på ändå. Men säsongen efter så kände jag att jag hade gått in i väggen, fortsätter han.

Verkligheten hade kommit ikapp och i takt med att han inte mådde bra privat så stagnerade bandykarriären.

Han valde att åka hem till familjen i Stockholm, där han under en halv säsong spelade med moderklubben Gustavsberg.

På hösten 2014 var planen att återvända till Ljusdal, där han tillbringat sex år, men då fick Brown veta att han inte skulle få förlängt kontrakt med klubben.

Lösningen blev till sist en flytt till Borlänge, där förra vintern blev ett första steg på vägen tillbaka. En nystart på en karriär som fortfarande är ung.

I våras förlängde han kontraktet med dalaklubben.

– Jag kände att jag var tvunget att få landa lite i mig själv och få lite kontinuitet i nästa förening som jag skulle ta. Att vara kvar på samma plats, och förhoppningsvis får jag göra lite fler poäng i år, i samband med att laget växer som ett lag.

Motgångarna har dock fortsatt för 23-åringen och uppladdningen inför årets allsvenska bandysäsong har varit något av en mardröm.

I februari drog han på sig ett virus, som gjorde att missade säsongsavslutningen mot Örebro.

Att han hade körtelfeber konstaterades dock först i augusti, då han på nytt sökte vård, efter att problemen inte gett med sig.

– Jag fick hög feber, allmäntillståndet var jättedåligt och jag hade ingen lust med någonting. Jag hade konstant ont i halsen och hade en värk i hela kroppen, berättar Brown.

Som allra mest aktivt var viruset i våras – samtidigt som Brown skulle debutera för det amerikanska landslaget (Brown har dubbla medborgarskap, då hans pappa är amerikan) under VM i Ryssland.

En rejäl antibiotikakur – och en god dos jävlar anamma – var vad som höll honom på banan under tiden i Chabarovsk.

– Jag har aldrig mått så dåligt i hela mitt liv som när jag klev av flygplanet. Men jag är sådär att jag brinner för det jag gör och kopplade bort allt vad smärta och hög puls att göra. Så här i efterhand så rekommenderar jag det inte till någon och jag kommer inte att göra om det. Att spela så sjuk är ren idioti.

Efter att ha fått beskedet om körtelfebern i augusti väntade två månaders vila innan försäsongsträningen skulle ta fart på allvar.

Det var åtminstone förhoppningen.

– Men jag kände mig frustrerad, för jag kom inte i gång med träningen som jag ville. Så jag fick en ny remiss och då såg de att jag har en kronisk inflammation i svalget. Det har stört mig nu, jag har haft feber till och från. Jag har tränat på utefter mitt allmäntillstånd. De dagar jag mår bra, då kör jag på. Jag har försökt att pricka formen nu till supercupen och seriepremiären.

LÄS OCKSÅ: Borlänge finalklara i Supercupen: "Det är nog vissa som höjer på ögonbrynen"

För att komma helt tillrätta med problemen så väntar nu en operation av halsmandlarna på måndag, vilket kommer hålla honom borta från isen i ytterligare några veckor.

Hur har den här tiden varit?

– Jag har aldrig varit så här motiverad för bandy, så på grund av det så har det varit väldigt, väldigt tungt. När jag kom hem ifrån VM och skrev på igen för Borlänge och vi satte upp en målsättning, så har jag verkligen trott och tränat oerhört mycket för det. Så det blev ett enormt bakslag när jag tvingades vila i nästan två månader.

– Man är inte van det, utan blir stressad och räknar ihop träningspassen man missar... det blir psykiskt väldigt jobbigt.

Hur har du tagit dig igenom det, rent mentalt?

– Det var ju jäkligt jobbigt. Det har ju blivit ganska många samtal till både vänner, och framför allt familjen. Det har varit många sömnlösa nätter. Men jag tror mycket på Borlänge Bandy och trivs på mitt jobb, så det har tagit mig framåt hela tiden. Men att inte kunna styra över sin utveckling är väldigt frustrerande.

Han erkänner att det blivit ganska mycket funderande på vad sjukdomen kan komma att betyda för resten av bandykarriären.

– Man har ju googlat ganska mycket... Robin Söderling har ju varit borta i fyra år från körtelfeber. Man ska ju absolut inte köra när det är som mest aktivt, och då var jag nere och spelade VM... Det är klart att det har satt sig en del spöken i huvudet, att man kanske kan bli borta en längre tid. Men jag har en väldigt positiv inställning och jag litar på min kropp.

Att det kommer att ta sin tid innan formen är på topp i vinter är dock något han räknar med.

– Man får vara realistisk. Jag tar en symptomfri vecka i taget. Jag försöker börja nu och göra bra ifrån mig på träningen, så kommer det förhoppningsvis på match också. Men jag är fullt medveten om att det kanske är efter jul som jag kommer att vara som bäst den här säsongen. Det är de villkoren jag har.

Känns det som att allt elände håller på att vända nu?

– Jag känner att jag nog är bättre på att hantera motgång i dagsläget. Jag har nog mognat i mitt sätt att tänka. Jag tror att om jag tränar på, jobbar ödmjukt, och verkligen lägger ned det arbete som krävs, först då kommer det att vända.

– Det har varit jäkligt mycket. Men nu känner jag att jag har lärt mig av mina motgångar. Jag försöker att jobba realistiskt.

Förra helgen spelade Borlänge i den allsvenska supercupen och matcherna där var Kevin Browns första under försäsongen där han känt att det funnits någon sorts annalkande form.

Att Borlänge till sist stod som segrare blev en överraskning för många.

LÄS OCKSÅ: Borlängetränaren efter cupsegern: "Jag var aldrig orolig"

– Vi vill alltid vinna det vi tävlar i, men det är klart att det var en överraskning. Vi åkte ned med målet att åka tillbaka med en god känsla och det gjorde vi verkligen.

Vad säger det om er som lag i år?

– Att vi tror på det vi gör. Vi är ett oerhört starkt kollektiv där vi går in för våra roller och verkligen gör det vi kommit överens om. Jag skulle vilja säga att vi är en enad kraft – alltifrån föreningen till alla spelare och ledare runt omkring.

– Vi jobbar optimalt utefter de små förutsättningar och resurser vi har. Det är det som jag lockas och dras till, att vi har en genuinitet och tror på det vi gör.

Fjolårssäsongen slutade med en fjärdeplats i den norra allsvenskan.

– Alla har växt både fysiskt och spelmässigt. På så sätt är vi självklart bättre än förra året. Vi har sagt att vi vill ta vid där vi slutade förra året. Vi har lärt av det som gick mindre bra och tagit med det som gick bra.

Vad kan man räkna med?

– Jag ska vara väldigt ödmjuk här (skratt). Men vi utgår alltid ifrån att förbättra oss och har vi förbättrat oss som lag när den här serien är över så är jag helt övertygad om att vi nog hamnar lite högre upp än förra året. Men jag vill understryka att det ska spelas om det.

LÄS OCKSÅ:

Isarna ställer till det i den Allsvenska premiäromgången

Bandypuls listar spelarna att hålla koll på i Norra Allsvenskan

Mer läsning