Lördag 17 november
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En SAIK-repris på högsta bandynivå

/

Det var total dominans hela tiden.
Det var briljans när det behövdes.
Det var totalförsvar varenda minut.
SAIK är i SM-semifinal igen efter 7–1 och därmed totalt 16–3 (!) mot Broberg.

Annons

Belöningen är en ledig helg i avvaktan på semifinalmotståndare, och där är det nu Hammarby som har övertaget efter 6–1 i den tredje kvartsfinalen mot Vänersborg och därmed 2–1 i matcher.

Jag tror inte det spelar någon roll vilket lag SAIK får möta. SAIK har ingredienserna för att spela en femte raka SM-final.

SAIK har bestämt sig, så som bara stora lag kan bestämma sig när man ömsar skinn från serielunk till slutspelsstyrka.

Den eleganta avklädningen av Broberg var imponerande, och det enda hotet som jag ser det är just att SAIK kan tappa i matchtempo fram till nästa fredag.

Å andra sidan fyller man då på med svensk bandyns tyngsta artilleri, eftersom Patrik Nilssons skada inte var mer än en ömmande svullnad i högerknäet.

Matchen mot Broberg? 2–0 redan efter tio minuter, 3–1 direkt efter Brobergs reducering och 4–1 i paus.

Andra halvlek utvecklade sig sedan snabbt till någon typ av öppet distriktsmästerskap i att hålla bollen inom laget utan att egentligen göra något mer än att just...hålla bollen inom laget.

Jag har inte all tillgänglig statistik, men det är möjligt vi till och med fick ett rekord.

Jag säger heller inget om det.

Det är SM-slutspel. Det handlar bara om en sak: att vinna. Och att inte ge motståndarna en chans.

När jag vaknade till framåt niotiden var i alla fall matchen över och SAIK bekvämt och med total kontroll vidare till semifinal. Igen.

Den här sviten är unik i svensk bandy. SAIK gick nu till SM-semfinal för 21:a gången i rad sedan våren 1995. Tjugoen (!) raka semifinaler, och då har det blivit tolv finaler också under tiden, varav sju guld.

Nu blev det så många siffror att jag faktiskt är glad att man inte införde bronsmatch förrän i år.

Hade man alltid haft det hade SAIK alltså varit med under finalhelgen varje gång sedan Erik Pettersson och Martin Falk föddes.

Just målvakten Martin Falk släppte på tre matcher mot Broberg, på 270 minuter, in tre mål; en boll styrdes in av en axel i slutminuterna av den första kvartsfinalen, en hörna slank in i den andra och en straff i den här sista.

SAIK:s totalförsvar släppte inte fram många bollar i kvartsfinalspelet, men Falk Security hade även jourtjänst under elitserien och har ett målvaktsspel som smälter ihop med den nu säkra defensiven ända från toppforward och hem.

Det här verkar inte vara Hälsinglands slutspel, och det är trist. En stund efter Brobergs adjö så avgjorde Villa-Lidköping borta mot Edsbyn i förlängningen och 3–0 i matcher även där.

Bollnäs är kvar. Men 3–8 borta mot VSK innebär underläge med 1–2 i matcher.

Trist. Jag hade verkligen hoppats på en final mellan SAIK och Bollnäs.

Mer läsning