Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Brännmyr: Ibland är delarna större än helheten – bandyn lever på derbyna

Ibland sägs det att helheten är större än summan av delarna.
Ibland kan delarna vara betydligt större.
Vad vore bandyn i länet utan två rivaliserande lag? Eller futsalen? Eller volleybollen? Eller innebandyn?

Annons

Två dagar per år – annandagen och nyårsafton – lever bandyn upp. Och oj, så bandyn behöver de här dagarna, de här derbyna, de här högtidsstunderna.

För säg så här: Det är inga klang- och jubelföreställningar på läktarplats i vanliga fall. ÖSK:s supporterklubb Svampen håller fanan på en acceptabel nivå, och laget har snittat 364 åskådare i Behrn arena i höst – medan Nora hade ett snitt på 132 på Swedice arena före gårdagens derby.

Men när det vankas derby, då kommer tutorna och trummorna (och i fjol också pyrotekniken) fram, då plockas bandyportföljerna ur sina gömmor och då fylls läktaren med vantklappande entusiaster som på den gamla goda tiden.

Då kan inte ens strilande regn och SMHI:s stormvarningar hindra att över 500 åskådare tar sig till matchen – och på ett bräde mer än fördubblade Noras publikintäkter den här säsongen. Tacka derbymatchen för det.

LÄS MER: Segerskytten om tre målen: "Bara att plocka ned dem – och så var det friläge"

Just nu har Örebro två lag i högsta serien i futsal och två lag i näst högsta serien i innebandy, och därtill har länet alltså två lag i näst högsta serien i bandy och i högsta serien i volleyboll.

Det är inte ovanligt att ledare, spelare, supportrar kommer med idéer om att det vore bättre att slå ihop två relativt jämna lag för att få till ett "bättre" lag. Och det brukar ju sägas att helheten är större än summan av delarna.

Men i det här fallet är delarna faktiskt betydligt större än vad en helhet någonsin skulle kunna vara. Som när 1 610 åskådare trängde in sig i Idrottshuset för innebandyderbyt, eller när 1 586 satte svenskt rekord i futsalpublik i första SFL-derbyt i höstas. Eller när bandy lever upp två dagar om året. Allt det där är exempel på hur utvecklande och energigivande det kan vara att ha en rival – två lag kan komplettera varandra i stället för att stjäla resurser.

Framför allt om lagen har lite olika idéer. Som i volleybollen, där Lindesberg och Örebro de senaste åren växeldragit varandra till SM-finaler. Eller i futsalen, där ÖSK byggt sitt lag kring stjärnor och lirare medan ÖFC prioriterat lagsammanhållning. Eller i bandyn, där Nora samlat ihop ett profilstarkt och rutinerat gäng medan ÖSK satsar ungt och spännande.

LÄS MER: ÖSK Bandy-tränaren om derbytorsken: "Det är surt – riktigt, riktigt surt"

Spelmässigt? Tja, Nora och ÖSK bjöd på en ganska fin illustration av skillnaden på bandy inom- och utomhus. Hemmalagets veteraner utnyttjade rutin och krigade bäst, gästerna ungdomar misslyckades med sitt skolade finlir. På lördag möts lagen igen, i Behrn arena. Räkna med en annan utgång då. Och håll tummarna för att båda lagen klarar sig kvar när allsvenskan till nästa säsong krymps från två till en serie.

För bandyn behöver sina högtidsstunder, om den alls ska överleva.

LÄS MER: Nora avgjorde annandagsfesten – tack vare ösregnet: "Var inte inställda på kamp"

LÄS MER: Noras chockvinst i derbyt – Jesper Bryngelson hjälte mot ÖSK